A-vitamin

A-vitamin hjälper kroppen att bibehålla normal syn, hud, slemhinnor och immunförsvar, samtidigt som den är avgörande för celldelningsprocessen i kroppen som framför allt spelar roll vid en graviditet.

Vad är A-vitamin?

A-vitamin är ett livsviktigt näringsämne som fyller en rad olika funktioner i kroppen. A-vitamin tillhör gruppen fettlösliga vitaminer, det innebär att den binder fett och upptas i blodet via tarmen. A-vitamin lagras i levern och förekommer i två olika former: retinoider och karotenoider.

Varför behöver vi A-vitamin?

A-vitamin behövs för att en rad olika funktioner i kroppen, bland annat för att syn, hud och slemhinnor ska fungera normalt. Dess främsta uppgift är att bibehålla normal synförmåga genom att bilda pigment i ögat som gör ögat känsligt för ljus. Detta pigment gör att ögat kan anpassa sig efter plötsliga ljusförändringar. Det har även visat sig kunna förhindra nedsatt synförmåga vid åldrande.

Hur får vi i oss A-vitamin?

A-vitamin förekommer i två former, retinoider och karotenoider, som vi får i oss via kosten. Retinoider återfinns i animaliskt protein, matfett, ägg och feta mjölkprodukter, medan karotenoider förekommer i gröna och gulröda frukter och grönsaker. Eftersom A-vitamin är en fettlöslig vitamin som utsöndras långsamt i kroppen, kan ett fettintag genom maten förbättra upptaget av A-vitamin i kroppen. Kokta grönsaker ger också ett bättre upptag jämfört med råa.

Den mest kända formen av retinoider är retinol som ofta förekommer i hudvård i och med dess förmåga att bibehålla normal hud samt motverka akne och åldrande hud. Karotenoider är ämnen som ombildas till A-vitamin vid behov och kallas ofta provitamin A. En välkänd karotenoid är betakaroten. Betakaroten fungerar som ett förstadium till vitamin A och lagras under huden där det också bidrar till att ge huden en solbrun nyans. Vid behov kan kroppen sedan omvandla betakaroten till aktivt vitamin A. Betakaroten fungerar också som en antioxidant och återfinns i rödgula frukter och grönsaker, framför allt morötter.

A-vitamin brist

Brist på vitamin A är ovanligt och ofta täcker vi dagsbehovet genom maten vi äter. Dessutom lagras A-vitamin i levern vilket fungerar som en reserv om det uppstår vitaminbrist i kroppen. En del lagras också i fettvävnader, lungor och njurar. Vid sjukdom kan reservnivåerna sjunka. Brist på vitamin A kan visa sig genom nattblindhet eller känslighet mot ljus, nedsatt immunförsvar och ökade infektioner, aptitlöshet, hudproblem eller problem med naglar. Vid en graviditet kan brist på vitamin A leda till fosterskador. Vid långvarig brist på A-vitamin kan man få bestående ögonskador och i värsta fall mista synen, men det är som sagt ovanligt.

Kan man få i sig för mycket A-vitamin?

Samtidigt som brist på vitamin A kan vara farligt, finns det även risker med att få i sig för mycket. Därför är det viktigt att utgå från innehållsförteckningen på kosttillskottet och följa det dagliga rekommenderade intaget. För höga doser av A-vitamin under lång tid kan leda till förgiftning och kan visa sig genom symptom som huvudvärk, illamående, synrubbningar och irritation. Fosterskador vid graviditet kan även inträffa vid för högt intag av vitamin A.

Kosttillskott med A-vitamin

Gravida och ammande eller äldre personer löper störst risk att utsättas för A-vitaminbrist. Personer med nedsatt fettupptag från tarmen, personer som har dålig matlust, äter en ensidig kost eller går på diet kan också få i sig för lite vitamin A, då kan ett kosttillskott vara en god idé. I och med att vitamin A är en fettlöslig vitamin som utsöndras långsamt i kroppen är det bra att få i sig fett tillsammans med vitaminet. Fettintaget kan nämligen förbättra upptaget. A-vitamin finns både i kombinerade vitamintillskott, till exempel multivitamin, och som enskilt tillskott eller i form av betakaroten.

Hur mycket A-vitamin ska man ta per dag?

Det rekommenderade dagliga behovet av vitamin A varierar beroende på kön, ålder och om du ammar eller är gravid. Rent generellt anses män ha ett rekommenderat dagligt intag på 900 µg (mikrogram). För kvinnor (som inte ammar eller är gravida) är det rekommenderade dagliga intaget 700 µg (mikrogram).